Rådjursjakt 5

Blir ni aldrig klara tycks Ruff & Utter tänka där dom parkerat framför dörren. I dag fick dom ha sockar på sig. Tassarna håller men dom nöter hasarna, nu när det börjar vara fruset i på backen och mossan som sandpapper. En helt fantastisk fin morgon lugnt, klart och minus 5 grader. Första såten släpper vi båda strax efter 07.00, det går bara några minuter så är drevet igång. Drygt 2,5 timmar höll dom i och drev, vi flera tillfällen var det riktigt spännande. Nära mycket nära men inte ända fram. Ingen av oss såg djuret men eftersom dom följdes hela tiden är vi ganska säkra på att det var ett djur, förmodligen en bock. Nu hade Ruff jagat klart för dagen (bestämde vi), men Utter han kan få ”jobba” lite till. In i andra såten, efter 10 min drev som omg. drar över en lägda. Även detta en bock, modell mindre. (Kanske därför PO missade!!) Bocken stannade till men just i skjutögonblicket så valde den att hoppa vidare. Utter snurrar runt på skottplatsen och vi går och kollar men inga tecken. Po var redan innan säker på att det inte tog , bocken markerade inte på någe vis, men kolla upp gör vi alltid ändå. Efter en stund kommer Utter på utspåret och han tar upp jakten, men det buktar inte tillbaka. Efter dryga 30 min inser sig Utter besegrad och kommer tillbaka. Fint väder och stor jaktlust! En såt till, men jag såg på Utter där han satt och väntade att han började bli trött. Att söka , spåra och driva tar på på många sätt. Men vi går ändå av en tredje såt men där var det tomt. För även om Utter verkade lite trött så vet jag att den känslan försvinner om han får vittring.