Vi vågade och de gick vägen

Släpp 36. Det gäller att fånga dagen. Ta vara på alla möjligheter, även om förutsättningarna är långt ifrån bra, och låta Isop vara lös i skogen. I dag såg vi att det skulle nog gå, inte så skarpt som de senaste dagarna och 0 grader. Så vi gjorde ett försök och efter 3 timmar, 14 km och ca 25 min hardrev kunde vi koppla och konstatera att tassar och ben bara såg fina ut. Ja hela hunden var bara pigg och glad. Nu blev det ingen julhare med hem, men haren fick i alla fall en stunds motion med hjälp av Isop. Utter och Saffran fick hålla till godo med vacker utsikt och promenader. En härlig dag där man givetvis hade önskat både bättre väder och bättre drev. Men så hejdar sig tiden och allt blir stilla, medan jag skriver ringer telefonen. En bakkants dotter (i mina barns ålder) tog sig en joggingtur i morse i min hemby, Varuträsk, blev påkörd och omkom. Då bleknar önskan om bättre väder och drev då känns de enda viktiga, just nu, att få fira jul tillsammans men sina nära och kära.

Det här inlägget postades i Jakt. Bokmärk permalänken.