Här ska jag försöka skriva och berätta om Ruffs olika jaktepisoder. Förutom de händelser som jag skrivit ner under hans första 1 ½ år, har han hunnit med en hel del annat rörande jakt. Eftersom jag min man och våra 2 söner jagar så bjuds det många tillfällen för Ruff att vara med på jakt med varierade uppdrag, som tex. spåra, driva och apportera.

2009 12 19-20

I helgen har vi varit till Malå på rävjakt. Det var ÖNGK som stod bakom men Stellan och Jill hade fixat allt. En super helg med en massa glada jägare och hundar, stövare och grythundar. Det drogs lott om i vilken ordning grythundarna skulle få spränga räv, men först fick hundar som stod för championat chansen. Ruff drog ingen "högvinst" men det var många rävar på gång så turen kom även till Ruff. I ett gryt ca: 1km från vägen kröp "Ruffs räv" in. Skidorna på, Ruff ner (i ryggsäcken) så bar det i väg, spännande. Fyra skyttar och jag med Ruff. Vi hittade grytet och Ruff var het. Efter att ha gjort en inspektion av hålan fick räven lugnt vila där nere. Det var ett stengryt ca 2m djupt rakt ner man kunde se några gångar omgärdade av jättestora stenar. Med ficklampans hjälp kunde vi lysa och se att det även var sprickor i hällan. Om en hund fastnat i det grytet hade inget kunna göras. Så jag avstod, vid grytjakt måste förståndet få råda. Inte offrar jag min fantastiska jaktkamrat för en räv. Men hade jag överlåtit beslutet till Ruff hade det inte funnits någon tvekan, han ville in. Nåväl, rävjaktsäsongen är lång och vi har haft en fantastiskt trevlig helg. Tre rävar, god mat, frisk luft och toppen sällskap!

2009 12 12

Oplanerad jakt. Ruff var hos vår son Per och Anna för att deras nya katt Giza ska vänja sig med hundar. Ruff är nämligen mycket försiktig och snäll med katter han träffar inomhus. Han bara ligger och tittar. Tidigt på morgonen gick Per ut för att passa på rådjur och Anna gick ut för att rasta Ruff. Per ser ett djur som försvinner in i snåren och med mobilens hjälp omdirigerar han Annas rastningsrunda. Och Ruff tar upp spår och driver fram djuret så Per får skjuta. Heja Ruff!

2009 12 05

I dag var vi bjudna till Daglösten för rådjursjakt. Ryktet sprider sig om vår "stora jägare". Väl framme organiserades jakten och skyttar ställdes ut som för dagen var 6st. Jag och en till gick med Ruff. Första släppet gick lite trögt och så slutar pejlen att fungera. Vid det laget hade Ruff dragit i väg. Efter en stund utan att vi hörde något bestämde vi att försöka få tag på Ruff, flytta på skyttarna och ta en ny såt. Visst skyttarna samlar sig och samtidigt kommer Ruff tillbaka drivande ett rådjur precis förbi där en av skyttarna stått! Det var första släppet, för hunden godkänt men men. Ok vi fixade pejlen och släppte på nytt, nu dröjde det inte så länge innan det blev upptag. Bra drev men inte inom skotthåll. Drevet fortsatte så någon föreslog en ny placering av skyttar och så händer det igen. Ruff kommer tillbaka med rådjuret precis där en av skyttarna nyss stått. Inget vilt, men en bra insats av Ruff. Der tog jakten slut i Daglösten men kl var bara ca.12.00 så vi bestämde oss för att skynda oss hem för att jaga av en såt på hemma plan. Väl hemma, skyttar på plats går jag i väg med Ruff. Efter några minuter hittar vi färska spår - det blir upptag. Ett kanon drev startar och hade jaft haft bössan med mej kunde jag ha blivit dagens skytt. Drevet gick i en båge och kom förbi mej på ca 20 m, helspännande att bara få se. Sen dröjde det bara en stund innan drevet kom mot utplacerad skytt och så slutade också denna jaktdag med ett fällt byte.

2009 11 28

Vi jagar med Ruff varje helg, och han sköter sig. Tror bara att det vid ett tillfälle inte blivit något upptag annars har han drivit med hörbart skall. Sen kan ju inte Ruff rå för att skyttarna inte står där drevet går. Det är lite svårt eftersom vi jagar på nya marker och har inte lärt oss alla stråk än och vi testar olika såtar. Dessutom som i dag tex. är det bara jag och PO som jagar, och då ska man ha tur om man står rätt. Idag var allt på väg att klaffa, kanondrev mot PO, jag bara stod och väntade på skottet. men just när drevet var på väg mot PO kom en annan hundägare på promenad med sina hundar, och drevet vände om och for. Så det blev inget idag, fast vi hade en skön jaktdag - att få lyssna till ett riktigt drev kan ibland vara lön nog. Eller som PO säjer - tur att vi inte får skjuta varje gång, då skulle ju det roliga vara över (vi har begränsat antal). Nu hoppas vi på spårsnö och rävjakt!

2009 11 08

Söndagsmorgon, spårsnö, bra temperatur dvs. - bra jaktväder. Redan när hundarna rastades tidigt på morgonen kunde man se att både räv och rådjur varit på bena. Denna dag var det bara PO, jag och Ruff som drog ut på jakt. Som sagt det var mycket spår, hit å dit och kors å tvärs, räv och rådjur i en salig blandning. Vi släppte Ruff i första såten, som vanligt sökte han ut bra och spårade av marken. Det dröjde ett tag innan han hittade ett spår värt att följa. Några skall hördes sen upptäckte jag att Ruff spårade väldigt nära E4:an. Det kändes inte bra, i synnerhet eftersom räven varit igång och den kryper under stängslet. Jag sprang i väg, gensköt honom och kallade in. Vi avbröt jakten i detta område, beslöt oss för att ta bilen och köra några km in mot byn och släppa där. Framme vid dagens andra såt, släpp och upptag efter några minuter. Bra drev med hörbart skall. förbi skytt och PANG! Djuret faller ihop, Ruff kommer efter och som vanlig får han springa fram till sin bedrift. Plötsligt reser sig rådjuret och springer i väg, givetvis hakar Ruff på. Hade vi förstått att det var en skadeskjutning hade vi kallat in Ruff, för att en timme senare påbörja eftersöket. Men nu startade Ruff eftersöket/drevet omg. på egen hand. Med hjälp av pejlen kunde vi lokalisera Ruff och knatade efter. Vi gick och gick, ibland var vi bara några 100 m från, men så plötsligt drog det iväg. Ny strategi, vi delade på oss i hopp om att återigen kunna genskuta Ruff och kalla in. Eller att någon av oss skulle komma på drevet. Nu var även jag rustad med vapen. Ca: 8 km från skottplatsen får jag kontakt med Ruff som kan kallas in.. Vi tar paus, inväntar PO och ger det skadade djuret lite tid. Vid platsen där Ruff kallas in finns tydliga spår med blodstänk i så vi /han var på rätt väg. PO går iväg och ställer sig som skytt på en tänkbar plats. Så påbörjar jag och Ruff eftersöket, lugnt och metodiskt spårar Ruff och när jag börjar tvivla på hans väg drycker bekräftande blodstänk upp. Spåret går mot en mindre väg, jag ser lite blod straks innan vägen men här slutar spåren. Det har kört bilar på vägen så jag/vi ser inga spår. Går längs vägen Ruff snusar, sniffar och jag spanar- men inga tecken på vare sig spår eller blod. Vi patrullerar vägen några gånger plötsligt tvärstannar Ruff och vill in i skogsdungen på andra sidan vägen. Jag kan inte se något men jag har lärt mej att lita på min hund. Mycket riktigt ca: 3 meter från vägen fortsätter spåren med svaga blodstänk. Vi spårar ytterligare en bit Ruff blir intensivare och jag förstår att vi är nära. Plötsligt bara några meter framför oss reser sig djuret och lunkar iväg. Det går inte fort nu och jag håller tillbaka på våran takt. Så kommer det efterlängtade skottet, PANG och eftersöket är avslutat med utmärkt resultat. Så får Ruffsin belöning även denna dag. Helt och hållet hans förtjänst att vi fick detta bockkid till slut Trötta,glada och nöjda avslutar vi denna jaktdag.

2009 10 31

Rådjursjakt igen. I dag var det 4:e gången för säsongen och otroligt nog så slutade även denna dag med ett fällt rådjur, en bock på 26,5 kg. Vi har i höst skjutit 4 djur för Ruff vilket innebär god utdelning. Ruff har haft upptag och fina drev varje gång och bara vid ett tillfälle kom djuren inte inom skotthåll. Under dagens jakt visade Ruff än en gång vilken duktig jakthund han är, det är helt hans förtjänst att vi kunnat skuta rådjuren. Ruffs arbete i skogen lämnar inget mer att önska. Efter att vi skjutit bocken i dag kollade vi av en till såt. Där fanns inga rådjur men färska älgspår. En stund efter släpp säger PO i radion - älgko med kalv inom hagelhåll. Och Ruff hakade på spåret men vi vill inte att han ska driva älg så ett ingripande planeras. Mycket riktigt Ruff spårar älgarna kommer förbi PO som då kallar in och berättar för Ruff att vi jagar inte älg. Ruff bryter älgspårningen direkt, perfekt

När Ruff kom med drevet i dag var det minst 2 djur och Ruffs uppsyn visar tydligt att han vet att det finns mer att hämta.

2009 10 11

En kylig morgon men den strålande höstsolen kom rätt snart med värme. Och varmare skulle det bli! Jag, Ruff, PO, Per och Tomaz drog ut på jakt. Som vanligt placerade skyttarna ut sig innan jag och Ruff startade arbetet. Det tog bara några minuter efter släppet innan Ruff hade upptag och drevet startade. Ett bra drevarbete, skallande drev Ruff tre djur. Drevet gick först i cirklar inne i såten sen drog det iväg över lägdan. Mitt mellan skyttarna, dom såg både rådjuren och den drivande Ruff, men det var inte inom skotthåll. Drevet fortsatte upp över ett berg, hur långt vet jag inte eftersom pejlen inte fungerade som den skulle idag. Skyttarna stod kvar och jag väntade vid platsen där jag släppte. Efter ca 20min kom Ruff tillbaka i bakspår. Kanonbra! Väl inne i skogsdungen gör han ett nytt upptag och ett nytt drev startar. Denna gång kom djuren "rätt" och Tomaz fick skjuta två djur, get och kid för Ruff. Han sköter sig helt fantastiskt. Bra upptag och driver med skall, buktar inte djuren utan bara springer iväg bryter Ruff efter ca 20/30 min och kommer tillbaka. Och idag tog han dessutom upp nya djur och startade ett nytt drev.

Det värmer så gott när det slutar med skott! Hmm....de här gjorde jag bra!

2009 10 01

Så var det då dags att släppa Ruff på "våra nya" jaktmarker. Jag, Ruff, PO och vår son Per gjorde oss redo för rådjursjakt. PO och Per var dagens skyttar och ställde sig på pass, jag och Ruff gick iväg för att kolla av första såten. Ruff sökte ut bra men här fanns ingenting. Vi bestämde att skyttarna skulle stå kvar på sina poster vid lägdkanten, för vi hade hört att det passerat rådjur där. Jag och Ruff däremot tog bilen ca 1km för att sen gå och beta av skogsdungen på andra sida lägdan. Dax för dagens 2:a såt. Ruff fick gå kopplad en liten bit sen släppte jag honom på sök. Nu var han betydligt ivrigare. Jag förflyttade mej sakta i riktning mot skyttarna och Ruff drog i väg, i samma riktning. Förmodligen stötte vi iväg några djur för skyttarna såg hur en get och kid kom ut i skogskanten, men försvann snabbt igen. Kort därefter kom Ruff, nu var han dom på spåret och drevet startade. Det dröjde inte länge innan Ruff kom skallande och drivand med ett djur, det var en bock, så förmodligen följdes djuren åt. Hur som helst drevet kom och PO kunde skuta bocken. Vilken start på rådjursjakten! Väl framme vid det nedskjutna viltet vet Ruff inga gränser för sin lycka, kunde han slå knut på sig själv skulle han göra det. Han är så lycklig när man kommer fram och visar stolt upp bytet, ingen tendens till att vakta han är bara hur glad som helst.

Två stolta jägare!

2009 09 10

Veckarklockan ringer 03.30 trötta och förväntansfulla kliver vi upp och gör oss i ordning för dagens jakt. I dag gäller det rävjakt på en ö utanför Kallax. Jag, PO, Ruff, Tommy Sundell, hans stövartik Lilly och Allan åker båt ut till en ö. Båtfärden går bra och när vi kommer mot land ser vi en räv springa förbi, toppen! Väl i land släpps stövaren som snabbt tar upp spåret och startar att driva. Det dröjer inte länge förrän Lilly kommer tillbaka, Tommy konstaterar att hon drivit in räven under en stuga. Vi beger oss dit, ska Ruff äntligen få chansen att göra ett "riktigt prov". Framme vid stugan placerar skyttarna ut sig och jag släpper Ruff. han söker runt stugan, provar några olika ingångar och får kontakt med räven. Sen startar arbetet. Jag ligger på stugans altan med örat tryckt mot golvet för att kunna höra (det blåser ordentligt). Ruff skäller och gräver och gräver jag hör hur skallet blir allt dovare och börjar förstå att det rör sig om ett riktigt gryt under stugan. Ihållande arbete, attacker och skällande i ca 50min resulterar i att Ruff spränger ut räven. Det blir PO som får skuta. Hurra, hurra det gjorde Ruff bra. Men sen händer det som inte får hända. Ruff kommer inte ut, konstigt att han med sin jaktlust inte följde efter räven? Jag provar utkallning men ingenting händer. Väntan, vi dricker kaffe och väntar och väntar. Någon gång då och då kan vi höra dova skall pejlen visar att Ruff är flera m under jorden, under en sommarstuga! Tommy, domaren för dagen blir mycket förvånad över att det är grävt så djupt under stugan. (inte så vanligt). Timmarna går, klockan var före 07.00 när vi släppte Ruff, vid 9.30 tiden börjar PO bli märkbart orolig. Själv håller jag mej lugn ett tag till för vi hör ju trots allt lite från Ruff och kan med pejlens hjälp se att han rör sig. Tiden går, vi konstaterar att Ruff grävt sig uppåt en bra bit ligger nu "bara" ca 1m under jorden ganska nära altan hörnan. Vid ca 11.45 blir det helt tyst och pejlen visar inte på några rörelser i jorden. Nu börjar även jag känna panik, vad göra. Ett snabbt beslut - med handkraft sliter vi upp några bräder på altanen och börjar gräva. Redskapen vi har hittat är en spackelspade och en träpinne. Vi gräver och gräver. Av arbetsställning och redskap finns mer att önska, men nu gäller det att rädda Ruff. Vi gräver ca 90cm rakt ner och sen en bra bit snett under huset. Jag håller ner kameran, fotar och där syns en tass. Nu svarar också Ruff på våra rop. Vilken lycka! Ett godkänt naturgrytprov och Ruff är med hem! (givetvis ordnar vi så att altanen ska bli helt återställd, men stugägaren bör nog kolla upp hur det ser ut under stugan innan den rasar. För under den stugan var det grävt många långa och djupa gångar)

Under denna stuga var grytet ur vilket vi fick gräva fram Ruff

Här är korten som jag tog hängande från hålet i altan ner i grytet, bilderna gav hopp!

Så fick även denna berättelse ett lyckligt slut och Ruff vilar stolt ut på sin räv.

2009 09 09

Ruff får följa husse och vår son Tomaz på sjöfågeljakt. Vår duktiga fågelhund Fox borde ju egentligen hänga på och apportera, men de där med att bada är inte hans grej! Ruff däremot fungerar mycket bra som apportör. Den tidiga morgonen vid havet bjöd inte på många fåglar endast en knipa visade sig. Tomaz sköt och knipan låg ca 40 meter ut i havet. Nu var det Ruffs tur att ta över. Tomas kallar på Ruff för att skicka ut honom. Eftersom Ruff inte såg på vid skottillfället hade han lite svårt att lokalisera fågeln i det blåsiga havet. Tomaz kastar ut en patron för att visa, Ruff simmar ut och får vittring av fågeln. Hämtar knipan simmar i land en bit bort från Tomaz. Ruff behåller knipan försiktigt i munnen och går bort till Tomaz och lämnar över. En helt perfekt apportering!

2009 09 03

Telefonen ringer och vi får lov att komma med Ruff till ett gryt där det med största sannolikhet ligger en grävling. Tillsammans med Alfred Olofsson beger vi oss, jag PO och Ruff till grytet. Väl framme startar arbetet. Ruff är försiktig, det var jätte spännande, inte som i provgrytet. Här gäller det att gräva sand och krypa ca 10 meter. Ruff jobbar på kommer ut ett par gånger, behöver peppas på. Det syns att han vill men att situationen är ny. men han skäller på grävlingen och vi prövar göra ett par nedslag men grävlingen fortsätter längre in. Ruff blir störd i sitt arbete av grävandet. Till slut går Ruff till närkontakt med grävlingen och då tänder han till. Genom ett litet hål kan vi se grävlingen och Ruff. Plötsligt gör grävlingen en motattack, Ruff backar något men håller i skallet. Ruff blir synlig i ett av hålen -Ta upp hunden ropar Alfred! Jag hugger Ruff och Alfred kastar sig ner för att skuta, men grävlingen var snabbare och hinner smita ut och försvinna. Synd att vi inte fick grävlingen, men det var lärorikt och spännande för både oss och Ruff. Visst kunde Ruff ha varit lite mer på, men jag tycker det är bra att han använder sitt förstånd - grävlingar bör hunden ha viss respekt för.

Alfred pejlar in var dom, grävlingen och Ruff befinner sig.