Hundar & Jakt

Släpp 34. Minus 10, mulet, lugnt och ganska mycket snö där vi släppte Isop i dag. Och ”kors i taket” vi såg ett harspår i dag! Isop ger sig i väg och efter 25 minuter kommer upptaget på hare, säkerställt genom spårning. Drevet drar i väg från oss, tyvärr var hörbarheten noll. Drevet håller till i tätvuxen terräng,  tät skog och mycket sly. Vi uppskattar att han får ihop ca 40 min drev innan han tappar bort haren. Isop ligger kvar söker och kämpar på utan att hitta åt den innan vi väljer att avsluta för dagen. Så tacksam att en av våra söner erbjöd sig att ta skidor och åka in till Isop för att koppla. Jag är inte riktigt i fas med tiden, men nästa gång kommer skidorna med. Dagens hare ville inte ut på vägen och när det är så och snöföre behöver man skidor för att komma närmare för att se och höra. En skön luciamorgon i skogen och se en nöjd stövare som tycker att husses fåtölj är bästa platsen för återhämtning.

I dag var det Saffrans tur igen, egentligen Utters men de knasiga föret gör att gamlingen får avstå så länge. Saffran släpps och jakten är i gång och strax kommer dreven. Det var nollgradigt och mycket dimma och väldigt blött.  Första drev djuret hade alldeles för hög fart. Andra drevdjuret tog det lugnt men gömde sig i dimman, så även de löpte vidare. Saffran hakar på ut ur såten och in i nästa. Där buktar det fint jag förflyttar mej till fots medan husse håller koll nära bilen i fall det drar ut på trafikerad väg. Kommer på Saffrans spår och ser att han blöder, då ändras mitt fokus från jakt till att försöka koppla. Där jag går mot Saffran ser jag plötsligt hans drevdjur men var lite för ouppmärksam så jag hann inte med innan de kastade och försvann. Däremot blev Saffran lätt att koppla på löpan. Min Super Saffran gör som vanligt de han ska, tänk om husse & matte kunde vara lika duktiga och hitta rätt pass. Nu vilar en nöjd och lite sliten Saffran ut, tyvärr blödde han lite från benen och hade även skavt snoppen. Av jaktföret denna säsong finns mycket mer att önska.

Släpp 33. Det sägs att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder, de kan väl stämma när det gäller oss tvåbenta. Men när det gäller våra fyrbenta vänner kan de definitivt vara dåligt väder. Noll till plus 1 grad, tjock dimma, snöblandat regn samt att det hela tiden rasade från träden, ingen lätt uppgift att få en hare på benen. Dessutom inte ett enda harspår. Vi åkte i väg till min hemby ca 3 mil inåt landet, där hade det kommit mera snö än hemma, ca 1,5 dm på backen och snötyngda  träd. (hemma har vi ingen snö i träden och bara ett tunt lager på backen) Vi släpper Isop 08.30, de här var första gången för i år hans släpps på riktigt snöföre. Efter att sprungit av sig lite saktar han farten och börjar leta. 9.15 tyder det mesta på att han kommit på slag och efter 30 min reser han haren. Tyvärr var vi då ganska långt i från och med all snö i träden var det svårt att höra. Efter ett kortare drev försvinner haren, som vi inte såg men senare kunde se spåren av. Vi misstänker att den krupit in och gömt sig, för hur än Isop letade så lyckade han inte resa den igen. Men han ger inte upp han blir kvar i området ända till vi kopplar. Vi gör en förflyttning och ett nytt släpp, mest för att koppling inte ska signalera slut för i dag. Han fick söka ca 1 tim utan att hitta något slag. Däremot hittade han älgspår som han följde men bröt när jag blåste i hornet, jag var nämligen så nära att jag såg vilka spår han följde. Bra där Isop! Trots att drevet blev kort var de en skön fm i skogen, bara att kunna släppa denna vinter är en seger och nu är Isop nöjd efter att fått jobba flera timmar i skogen och färdats ca 2 mil.

Släpp 32. 4 minus, övervägande mulet, dragigt och absolut på gränsen för skarp. (ingen) Lite snö, blåbärsris och annan låg vegetation sticker upp och inte ett enda harspår så vitt vi kunde se. Vare sig på vägen ut eller när vi kom fram. Att vi inte har gott om hare på våra jaktmarker känner vi till sen tidigare, men inte så här dåligt. Nej dom hade nog inte rört sig. Isop fick vara lös några timmar, men begränsade hans tid pga föret, vid koppling såg allt bra ut. Som han jobbar på och nog kände han något, men trots hans ihärdiga arbete lyckades han inte hitta någon hare. Efter koppling och kontroll av tassar mm smakar det gott med lite ljummen vätskeersättning med små korvbitar i. Sen när vi kommer hem och det gått mera tid får Isop välförtjänt lunch.

Släpp 31. Nu hade de gått 21 dagar sen vi sist kunde släppa Isop, men i dag gick det. Inte något optimalt väder, men backen var inte för skarp, isskorpan hade luckrats upp något. De snöade ymnigt när vi klev upp och gjorde så hela vägen ut till skogen, snöandet avtog något senare. Men som vi anade hade inga harar rört på sig. En lycklig stövare släpps 08.20, han gör fina sökrundor kommer tillbaka för att sen söka ut åt annat håll. Vid flera tillfällen kom han på något som liknade slag. Blev kvar ganska länge och snurrade på men utan resultat. Detta upprepade sig och Isop gjorde flera ”nystan” men ingen hare på benen i dag. Det var ganska väntat att han inte skulle få upp idag, men vi kunde släppa och han tog inte upp något olovligt heller! Vid släpp var det minus 5 grader sen steg temperaturen snöandet gick över till regn (igen). När vi kom hem hade,  men än så länge väldigt tunt, en isskorpa bildats på snön som föll i natt. Bara att hoppas att det inte tar stopp för släpp igen. Är så less på denna vinter. Men i dag var vi där igen, i skogen, eldade åt frukost och fick se en lycklig stövare jobba på.

Nu har vi äntligen fått några cm snö på isskorpan, men fortfarande för skarpt för släpp (egentligen) behövs minst en dm eller mer alt att de bli ordentligt varmt så isen blottar upp. Som jag längtar att få släppa Isop. Men för att bota jakt-abstinensen for vi ut med Saffran. Han är ju betydligt lättare och med sockar brukar de fungera. Men i dag efter närmare 2 mil hade han ändå skavt sår på benen. Saffran gjorde som vanligt, snabbt upptag och derv. Och som så ofta drog drevet åt fel håll, PO förflyttade sig (alltid till fots så länge jakten pågår) kom också så till att han hann se första djuret svepa förbi men för långt håll. Efter 6 km släpper Saffran eller tappar bort uppe i berget tar bakspår och hämtar ett nytt djur. Även detta djur ser PO men inte heller nu var de läge för avslut. Sista drevet blev längre och buktade långt ifrån oss. Efter någon timme kommer Saffran tillbaka, sugen på att hämta ett nytt. Men nu fick de räcka för i dag. De syntes tydligt att han visste av fler. Men tur vi sa stopp med tanke på skavsåren. Hemma väntar två otåliga hundar, en som nöjer sig med godissök på gården men en vill mer. Tack vare de tunna snötäcket som kommit var de möjligt, jag och Isop tog en långtur med kicksparken.

När föret på våra egna marker är för skarp, tackar man inte nej till att få komma och jaga där det är möjlig. Fast även där var det gränsfall, skulle inte släppa Isop där, men Saffran fick chansen. Han var inte helt nöjd när jag satte på sockar, som var ett måste i dag. När vi  kom till skogen var sockarna redan glömda och var inget hinder. Flera skyttar men rådjuret klarade sig ändå, passerade dagens jaktvärd men de gick för fort och hans passgata för smal. Det var första såten, vi provade en till men den var tom. En nöj Saffran som aldrig gör en besviken, finns det bara djur i såten så söker han upp dom. Han har ett bra sök hittar han inga spår så söker han av såten ändå, man vet aldrig vart dom gömt sig. Det blev ca 1,5 mil för han i dag, lämpligt, och tassar och hasar hade klarat sig fint. När vi kom hem var Isop ganska otålig, vilket jag  kan förstå. Jag längtar nog lika mycket som han att få ta ned honom ut på jakt. Tyvärr kan det dröja än ett tag, vill inte riskera hela säsongen med att släppa på is. Men blir det bara lite bättre får väl Isop också prova att jaga men sockar. Efter en kopp kaffe med dopp blev det 2 timmars skogspromenad med Isop, alltid något!

Ganska behagligt på passet i dag trots minusgrader och drevet över 1 km bort. Saffran gör som vanligt efter släpp, inom 5 min är det drev. Att vi inte lyckas klura ut drevets väg är inget som Saffran rår för, han följer ”sitt” djur. Att räkna ut var drevet ska gå verkar i år vara lika svårt som att vinna på triss. Vi försöker stå rätt men som i dag, släpper i samma såt som sist, husse placerar sig där drevet då gick. Så i dag gick drevet där han stod sist. Som sagt svårt att stå rätt med en utplacerad skytt och jag som hundförare. Men vi njuter varje dag med våra hundra och deras fina arbeten. Saffran driver i ca 1 mil, lite runt sen drar de i väg. Han släpper och tar bakspår men innan han är tillbaka så hittar han ett nytt rådjur att motionera. I dag blev det sammanlagt 17 km innan han gav sig. Aningen skarpt men som tur var hade han sockar på så de gick bra ändå. Att vi inte får skjuta är av mindre betydelse för Saffran, han är så nöjd när han fått ägna hela fm med det bästa han vet! Och innan det var dags att vända hem till Utter & Isop kom den första snön.

Släpp 30. Vi släpper Isop tänder en brasa och väntar. Klockan har passerat sju, det är  klart, lugnt och termometern visar på minus sju. Efter ca 10 min börjar Isop väcka och vi anar att det inte är hare för då har han aldrig väckt tidigare. Det blir upptag och drev, rävdrev i 1 mil och det hamnar flera km bort. Ja egentligen heter det väl drev på okänt djur, men vi spårar av i den frusna mossan där drevet gått fram för att förvissa oss om att det inte var något djur med klövar, Och med det plus hur drevet går och sen slutar konstaterar vi räv. Två byar längre blir det tappt, ev grytar räven. han börjar gå bakspår men vägrar släppa återvänder om och om igen till där drevet tog slut. Vi tar bilen för att komma närmare , jag går in mot Isop och blåser i hornet han släpper och kommer! Nytt släpp 09.20 upptag hare, såg den 1 gång, 09.33. I dag blev det 25 min hardrev, ganska hackigt upplevelsen var att det luktade dåligt. Isop släpper inte trots tappt utan ligger kvar och söker i över 1 timme. Nu har han färdats över 3 mil så när hans sök kommer mot oss går jag och möter Isop som snällt stannar när jag säger till. I dag var det inte bästa föret hård frusen mark som både nöter och river på tassar. Efter koppling kollar vi igenom honom ganska röd mellan trampdynor men inga sår. Värmande täcke på och lite vätskeersättning innan hemfärd. När vi kommer hem kan vi se att han ömmar något i framtassarna så det var tur vi slutade även om Isop men sin jakttlust säkert fortsatt. Väl hemma inser även han att det tar på att jaga i flera mil och lägger sig ner för att sova.

Släpp 29. Äntligen uppehållsväder och sol. Plus 3 grader och svag vind när vi släpper Isop lös 07.15. Han gör fina sökrundor men kommer inte på slag. Sen utvidgar han sökområdet och stöter på älg. Han söker inte upp dom men lite spännande när dom möts i skogen. Vi visste inte vad de var hörde bara tre, fyra grova skall men sen såg vi hur det drog iväg. Isop hade inte så bråttom och färdades helt tyst. Vi tog oss närmare och det var inga problem att bryta, det var nog inte så intressant. Vi flyttar och gör ett nytt släpp han kommer på slag och efter ca 15 min reser han en hare, som jag ser strax därefter. De blir 30 min något hackande drev sen blir det tappt men Isop jobbar på. Efter 40 min kommer ett skrikande påstick och sen blir det ”åka av”. Haren visar upp sig flera 6 gånger. Det blir 50 min tapptfritt härligt drev på en hare som färdades en km innan den snodde och kom tillbaka då i samma löpa för att sen dra en km igen. Isop gjorde ett kanon jobb i dag. Så blir det tappt igen men Isop jobbar på. Vi tänkte ge han en stund på tapptet och sen koppla för att han hade färdats ganska långt, började närma sig 4 mil, men Isop ville annat. Han sökte heta tappttiden utan minsta tanke på att sluta. När det gått drygt en timme kom jag så pass nära att vi fick kontakt och han stannade och vi gick tillsammans, nöjda, till bilen. Vilken härlig dag det blev och flera saker på pluskontot: 1. Isop var lätt att kalla in när han förföljde  älg. 2. Han hittade åt haren efter ett längre tappt. 3 Han skallade på bra och var fler toning. 4. Han var lätt att koppla. Med oss hem hade vi också en fin julgran!